Ett huvud fyllt av tankar.

Man vet aldrig vart livet har tänkt arr föra en. Ibland rycks man bort från den person man helst av allt vill vara med.
Men samtidigt var de mitt eget val. Men jag visste inte att de skulle göra så ont..Jag hade gått och tänkt ett bra tag.. Vad är meningen med allt de här.
Det var "moments" då jag faktiskt var riktigt lycklig. Jag fick dela mina tankar med dig och delade med dig av dig. Men när man ger och ger och sällan får något tillbaka så blir man tom till slut. Ingen fyller på ens förråd med energi och kraft till att kunna ge lite till.

Jag var lycklig. Jag är kär. Men vad är egentligen kärlek?
Är de något man själv hittar på i ens eget huvud? Eller är de en längtan att få spendera sitt liv med ens bästa vän som man vet framkallar de bästa hos en. Som man vet att man tycker om så innerligt mkt och man trivs i dennes sällskap och de viktigaste...ett man gillar att umgås och hitta på saker tillsammans. Kan man ha "pirret" i magen hela livet? Jag tror inte de. Jag har inte kännt ett pirr i magen sen jag var 16. Men jag blir fortfarande kär och vill umgås med folk. En klok man sa till mig: Pirret i magen finns aldrig där av sig självt. Pirret i magen kommer då man själv framkallar de, då vet att man gör något som gör den andre enormt glad och lycklig. Men vad händer om man redan som nykär får pirret och detta försvinner då det nykära stadiet tar slut. Man vet att man älskar personen men inget pirr. Går man vidare ändå fast man vet att det är denna person jag skall leva med som jag vill leva med. Respekt och hänsyn. Mkt handlar om respekt och hänsyn.

Jag saknar morgonmyset.
Jag saknar msn-meddelandena på morgonen.
Jag saknar att inte träna med med dig
Jag saknar att inte kunna ringa och sms:a när jag känner för de.
Jag saknar dig.
Jag saknar DIG
DIG
..även om du är en nörd;)