Jag vet inte riktigt vad som håller på att hända med mig..
Håller jag på att få ett psykbryt? Håller jag att tappa allt?
Jag känner mig arg hela tiden. Snäser åt dom flesta. Min stubin är så kort att jag brinner för de minsta lilla.
Jag vill inte umgås med någon..Jag vill inte prata med någon..Jag vill ligga i min ..
soffa och läsa böcker. Jag borde inte träffa nån för jag är inte trevlig mot folk. Klarar knappt av min hund, när han piper vill jag bara stänga in honom i sovrummet så de blir tyst. Vad händer? Jag vill inte bli vänd inåt. Jag känner mig ensam men samtidigt vill jag vara ensam.
Everything feels pointless. What the hell am I gonna do about that? Just wait? I´m tierd of waiting all the f**ing time!!!
1 kommentar:
det är inte dumt att vara ensam när man känner så. tro mig. det lönar sig.
Skicka en kommentar